Nytt år, nya äventyr
Då var snart 2006 också slut och tiden bara springer iväg. Såhär fram emot slutet av året tänkte jag att det kan vara intressant och sammanfatta året vi snart lämnat bakom oss.
Tagit studenten, börjat jobba heltid, egen inkomst, fastanställning. 2006 kan bara sammafattas på ett sätt - året då man trädde ut i "vuxenlivet".
Nu när jag tänker efter så finns det inget att säga om de första 5 månaderna av 2006 typ. Det skulle väl vara att jag i februari månad va uppe en vända i Luleå för att se hur Luleås Tekniska Universitet fungerade. Relativt snabbt blev jag påmind om att jag är en sommarmänniska. För fyfasen va kallt det var. 15 jackor och 7 tröjjor va typ vad som behövdes om man skulle trivas i det klimatet, men då skulle man iochförsig se ut som en Michelingubbe också.
Nog pratat om Nordpolen (som förövrigt krävde en hemresa på 19 timmar), och istället slänger vi oss på studenten och dess glada minnen.
2 juni 2006. Efter hela tolv år i skolan och ungefär 12.000 lektioner va skolgången äntligen slut. Det var väl egentligen först här som den stora "förändringen" i livet trädde i kraft. Tänka sig, aldrig behöva sätta sig vid matteboken igen och snurra in på derivator eller logaritmer. Iallafall inte fram tills den dagen då man ska plugga vidare. Men just nu är och förblir miniräkaren en dammsamlare i bokhyllan och det tycker jag är skönt.
Tre dagar senare, dvs den 5 juni, var väl egentligen den första dagen då man verkligen fick känna på hur det var att sluta skolan på allvar.
Studentresa, mycket människor, sol, blått vatten, Ayia Napa, Cypern. Studentresa i Ayia napa. Hela 60 stycken svenska studenter från landet i norr lyckades vi skrapa ihop för att tillbringa en sista tid med varandra innan alla går sin egen väg. Jag har många minnen från Ayia Napa, men jag tror ändå jag gillade förfesterna på våran balkong allra mest. En sak har jag alltid undrat sedan i somras. Hur kommer det sig att det alltid var i just vårat rum som förfesterna höll hus? Små rum, liten balkong och en grym sterioanläggning fick stämningen att vara på topp!
Efter - låt mig tänka - tre timmar av förfestande var det dags att slänga på sig sina dojjer och traska upp mot Grabbarna Grus. Men vänta lite! Först skulle man en vända förbi Tonys och köpa en eller 12 drinkar. Det var väl vid den här delen av kvällen man äntligen fick svänga loss på allvar. För som jag sa tidigare så hade vi inte kvadratmetrarna på våran sida i vårat rum, eller "hytt" borde jag kanske säga.
Något svettigare traskade man vidare till Grabbarna Grus lagom tills månen och stjärnorna började titta fram. Väl inne va det bara att ställa sig vid baren, köpa en Smirnoff, ställa sig på dansgolvet och sjunga "Boten Anna". Nu när jag tänker efter så tror jag helt ärligt att den låten spelades över 50 gånger på sex partykvällar. Men onycker som man var spelade väl inte det någon roll. Varje gång den kom ur högtalarna så hörde man ett "Woooooooohhhh!" från dansgolvet. Det är minnen det.
Dagen efter - eller rättare sagt - när man kom hem runt 11-12 snåret på förmiddagen så var det dags att slänga i sig en frukost. Va bestod den av oftast? Självklart havregrynsgröt som jag gör på mitt alldeles egna sätt. Va trodde du?
12 juni. Efter en vecka vid Medelhavet var det dags för hemfärd och allvaret började igen. Innan jag drog utomlands fick jag reda på att jag fått jobbet på lagret i Partille. Redan den 14:e juni började mitt kontrakt med ICA Meny att gälla. det vill säga helt utan ledighet. Man skulle kunna säga att jag var ledig i Ayia Napa, men det skulle inte jag gjort. För de va ta mig fan bra mycket jobbigare att tillbringa en vecka i Ayia Napa än att jobba en vecka på lager.
Nu har jag jobbat där i ett halvår lite drygt och har på den tiden hunnit övertyga chefen Bengt om att få stanna. Jag vet inte alls hur länge jag blir kvar där. Men jag tjänar bra och har möjlighet att spara pengar varje månad. Jag är nöjd och har inget emot att jobba där under 2007...
Varför vara ledsen när man kan vara glad? : )
Jag får önska er en god fortsättning, för det kommer jag att ha.