Bra tider, och bättre blir det!
Sista dagen att kryssa för sina semesterveckor va i fredags och jag valde veckorna 29 till 32, dvs. de två sista veckorna i juli och de första två i augusti. Nu kan man bara hålla båda tummarna hårt och hoppas på att chefen ger mig de veckor jag vill ha och att dem verkligen ser hur mycket övertid jag ställt upp med i julas. Jag kan dock tänka mig att barnfamiljer blir högre prioriterade än de andra. Cheferna säger att det inte är så men i praktiken är det garanterat så, det vet jag.
Vad ska jag då göra under min semester i sommar? Jo, halva semestern är det tänkt att åka till värmen någonstans runt Medelhavet med Linnea. Vart det blir är inte bestämt ännu. Vi får avvakta och se när jag verkligen får min semester så att man inte bokar med alldeles för höga förhoppningar på att få semester då jag som mest vill. I övrigt går det jättebra på jobbet och likaså med styrketräningen.
Idag är det söndag igen för sjunde gången detta året och jag hade tänkt att berätta vad jag gjort i veckan som varit. Onsdagar brukar vara som vilken vardag som helst, men inte onsdagen denna vecka. Det var nämligen Alla Hjärtans Dag och den tillbringade jag tillsammans med Linnea på en Dinner 22 som ligger vid Brezeliigatan. För mig blev det ryggbiff till varmrätt medan Linnea vågade sig på en fiskrätt. Levande ljus och illröda rosor gav ifrån sig en mycket mysig och harmonisk middag med mycket god mat och dryck i en trevlig miljö. Slutnotan hamnade på 906 riksdaler för tvårätters samt var sitt glas champagne. Dyrt var det, men fysatan va gott det var!
Onsdagen var förbi och lika så torsdag. Det var fredag och dags för utgång. Det var tänkt att dra till krogen men eftersom kollegan insjuknade så fick det bli en reservplan - en privatfest i Lerum. Anders, jag och Jocke tog 23.16 tåget till Lerum och hoppade av. Väl där gick vi upp för trappan som leder till Lerums centrum och knäckte varsin öl. Jocke - som hade "koll" på vart festen var - fick ringa ett par gånger för att vi skulle hitta till själva festen. När vi var utanför huset hörde man klart och tydligt att det var här festen var. Ett gäng esteter sjöng karaoke i vardagsrummet och tur som bara den att det inte är dem som deltar i Melodifestivalen istället för The Ark. För jag tror till och med att jag hade presterat bättre - kanske.
Efter att ha gått ett varv i huset slog vi oss ner vid matbordet i köket. Vi kände att det var här vi hörde hemma, en bra bit ifrån de som sjöng karaoke men framför allt att det var nära till matskafferiet. Förutom att festen var den tråkigaste jag någonsin varit på så va festen skitrolig. Jag kände inte en kotte och glad var jag för det.
Vi åkte hem först med 2.35 tåget till Floda och fråga mig fan inte varför vi var kvar så länge. Den ända anledningen - som jag ser det - till att vi va kvar där va väl för att vi hade ungefär en armsträckning till matskafferiet. Jag var hemma vid kvart i tre och somnade efter att ha ätit lite havregrynsgröt.
Lördag, dagen då jag ska träffa henne. Vid tjugo över två var jag framme vid Vägeryr och det var dags att hoppa av bussen. Söt mötte upp mig vid hållplatsen och vi gick hem för att lite senare åka på kalas hos Linneas kusin. Väl där bjöds det på mycket god mat och dryck. Potatisgratäng med ett glas rött är svårslaget på ett 20-årskalas. Vid åtta tiden slog vi på deras LCD-tv för att se Kristian Luuk återigen äga teverutan. Jag tycker han är klockren som värd för Melodifestivalen faktiskt.
En liten schlagerfantast som jag är kan jag faktiskt erkänna att detta var den bästa deltävlingen än så länge av årets upplaga av festivalen. Många bidrag var bra enligt min åsikt och för en gång skull så ville jag att Magnus Carlsson skulle gå vidare. Även Måns bidrag tror jag kan fungera att skicka till Helsingfors den 11 maj. På kvällen när vi kom hem till Linnea satte vi oss framför teven och kollade på Saw. Vid halv 2 somnade vi.
Nu börjar klockan ticka iväg och imon är det återigen dags för jobb! Och vet ni vad? Det är lön på fredag! Sköt om er och glöm inte att sommaren inte är långt borta nu!
Linnea
En liten saga
Idag är det en spännande dag för Håkan och alla hans kompisar. De ska gå ut i skolgen och hälsa på älgar och kaniner.
- När man hälsar på en kanin måste man sitta på huk och tugga på en morot, tror Håkan. Och om man ska hälsa på en älg så måste man vara lika lång som två gubbar med hatt.
Man ska ha bra kläder på sig. Fröken har sagt att det inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder. Om det regnar tar man på sig regnkläder - inte badbyxor eller farfars långkalsonger. Bra kläder att ha på sig i skolgen är: Varma kläder, regnställ och stövlar.
Håkan har en extra bra sak med sig. Pappas gamla skogsmullebok som pappa hade när han var ung. Där skrev han upp viktiga saker som naturen och ritade av olika fåglar och maskar. Världens roligaste hobby enligt Håkans pappa. Håkan fick låna den om han lovade att vara rädd om den.
När Håkan kommer till dagis är det full aktivitet. Ronny har slängt Pär i en vattenpöl för att ta reda på om hans regnställ va vattentätt. Det va den tydligen inte, för Pär blev blöt över hela kroppen. Alice visar sin matsäck för Julius. Han säger att Alices smörgås liknar en vacker tavla. Då kommer Ronny och äter upp Alices macka i ett enda nafs. GLUFS!
Alla tycker att det var väldigt elakt. Fröken säger till Ronny att om han inte slutar bråka så får han inte följa med till skogen.
- Det är ju det jag vill slippa, stönar Ronny.
Han är nämligen rädd för grodor. Slemmiga grodor ger honom hicka och grönfeber. När Håkan ser på Pär som är genomblöt och på Alice som ser ovanligt hungrig och ledsen ut, så önskar han att han kunde låta Ronny få smaka på hans egen medicin. Men hur?
Fröken säger till barnen att ställa upp sig på en lång rad. Håkan får stå bredvid Alice. Det är lite roligt. Även fast hon är en tjej. Alice år så stark att hon kan lyfta Håkan på ett enda finger om hon vill. Men det vill hon inte. Hon tycker att Håkan gott kan promenera själv till skogen.
- Hej hå, hej hå - vi ut i skogen gå, sjunger barnen när de går i en lång rad.
När de kommer fram till skogen får de lägga ifrån sig sina ryggsäckar på en särskild rastplats.
- Hej kollikokk, ropar plötsligt någon ute i skogen.
- Hjälp! ropar alla barnen.
Fröken Camilla säger att det inte är något farligt. Det är bara trollet Molle som bor i skogen och har hand om alla djur. Han ser till att de mår bra och inte gör sig illa på farliga saker som glas och gammalt skräp. Håkan undrar om det är lika farligt med nytt skräp. Mulle säger att det är det. Allt skräp ska slängas i soptunnan eller lämnas in till sopåtervinningen. Man kan använda soporna igen.
- Ha, ha, skriker Ronny. Mulle är inte klok! Man kan inte använda skräp. Skräp är ju bara skräp!
Camilla säger till Ronny på skarpen. Hon säger att om inte barnen är snälla så kanske Mulle försvinner.
- Det gör inget, säger Ronny och spelar tufft. ingen behöver en korkskalle som Mulle.
Håkan tänker att den som är korkskallen är Ronny och ingen annan. Mulle frågar om barnen vill vara snäll och hjälpa honom att samla upp skräp som människorna har slängt ute i naturen.
- Va? Ska vi vara städpatrull? ropar Ronny argt. I så fall vill jag ha betalt.
Nu får Camilla ta ett ordentligt prat med Ronny. Hon säger att han inte får hålla på så där, för han förstör för alla andra. När Mulle har gått delar fröknarna in barnen i smågrupper som ska leta efter intressanta fynd. Det kan vara allt från jordnötter till någon elefant som har rymt från djurparken. Håkan hamnar i samma grupp som Alice, Beiron, Maja och Ronny.
Ronny säger att tjejerna ska få bada i lera om de inte gör som han säger. Beiron blir så rädd att han börjar snyfta.
- Lipsillar ska man göra äppelmos av! ryter Ronny argt.
Håkan tänker att Ronny borde få sig en läxa - en gång för alla.
- Jag har med mig en bok, säger Håkan stolt och visar upp pappas gamla anteckniningsbok.
- Det var den fulaste bok jag sett. Hit med den så att jag kan riva sönder den! skriker Ronny.
Håkan säger att om Ronny slutar bråka, så ska han få med sig hem en sak som är värd mer än hundra miljoner kronor.
- Ha, ha, det tror jag inte på, säger Ronny tufft.
- Nähä. Slipp då!
Det blir tyst. Ronny funderar en lång stund. Sedan säger han att han kan sluta vara dum om han får den värdefull saken. Håkan berättar att det står massor av hemligheter i pappas gamla bok. Bland annat hur man fångar en humla.
- En humla? Den kan man väl inte få hundra miljoner för, muttrar Ronny surt.
- Jo, om det vore den enda humlan som fanns på hela jordklotet.
Håkan, Alice och Maja börjar leta efter viktiga saker. De hittar en plastpåse med ett kvitto i.
- Vad är det för viktigt med det? unrdar Ronny surt. Det är ju bara äckligt.
- Men tänk om det är ett värdefullt kvitto, menar Maja. Det är kanske nån som saknar kvittot.
- Mulle sa att vi skulle slänga skräp i soptunnan, säger Beiron. Ronny tycker att det är urfånmigt.
Plötsligt säger Håkan att han har hittat något värdefullt. Något som finns avritat på en bild i pappas gamla bok. Ronny kräver att få se.
- Nä, säger Håkan. Det är en förtrollad växt som bara en person får titta på. Om nån mer tittar på den så blir den förvandlad till en sten.
Ronny ser lite osäker ut. Han vill ju inte förstöra den förtrollande växten, eftersom den kan vara värd så mycket pengar. Samtidigt är han väldigt nyfiken.
- Du ljuger väl inte för mig, pissmyra, väser han farligt.
- Du får titta om du vill, säger Håkan och sträcker fram händerna.
Ronny håller för ögonen.
- Är du inte klok? Om jag ser på den blir den ju förvandlad till en sten, ju!
Alice tittar nyfiket på Håkan. Han ger henne en hemlig blick. Hon förstår att Håkan har hittat på något ovanligt bra.
- Lägg ner den i min väska, säger Ronny och fortsätter att hålla för ögonen.
- Visst, säger Håkan. Men det står i boken att växten måste stå i fred i två dagar innan den förvandlas till nåt som är värt mer ämn flera hundra miljoner.
- Två dar? Jag kan ju inte ens hålla mig till i eftermiddag, muttrar Ronny.
- Du kan väl ställa din väska på dagis över helgen, föreslår Alice.
- Bra idé, korkskalle, ropar Ronny. Idag är det ju fredag! På måndag blir jag rik.
Håkan går bort till Ronnys väska. I handen har han plastpåsen med kvittot och i den ligger den någonting. Alice går fram och frågar viskande vad det är i påsen. Håkan flinar med hela ansiktet.
- Grodyngel, finnas han. Jag såg på bilden i pappas gamla bok att det är grodyngel, och jag lade ner massor i kassen. Under helgen kommer det att förvandlas till riktiga grodor, och sen får Ronny smaka på
sin egen medicin. Han är ju livrädd för grodor!
Alice säger att det låter väldigt elakt, men roligt. På väg hem till dagis bär Ronny sin väska som om den vore av guld. När Håkan kommer till dagis på måndag morgon står alla barnen ute på gården. En överraskning väntar inne på dagis. Håkan vet ju precis vad det är, tror han.
- Vi får inte gå in på dagis, förklarar Pär.
Håkan kan inte låta bli att fnissa. Han tänker på alla grodor som antagligen hoppar omkring där inne. Plötsligt öppnas dörren och ut kommer fröken Camilla. Hon är alldeles svart!
- Va? Vad är det där? undrar Håkan förvånat.
- Det är myggor, förklarar Pär.
Ronny tog med mygglarver från skogen i fredags! Under helgen har de kläckts och blivit riktiga myggor. Det är flera miljoner där inne. Håkan känner en liten klump i magen. Myggor? Hur kommer det sig? Fröken Camilla har myggbett precis överallt! Det måste bero på att pappa ritar så fasligt dåligt. Han fick mygglarverna att se ut som grodyngel i sin fånia bok.
- Håkan!
Håkan vänder sig om och där står Ronny och blänger argt. Han ser alldeles bucklig ut på hela kroppen.
- Jag är nästan uppäten av hundra miljoner myggor! Det tyckte du väl att du gjorde bra, va!
Håkan tittar på Ronny. Han ser inte klok ut. Håkan tycker faktiskt lite synd om Ronny.
- Förlåt, säger Håkan. Det var inte meningen att det skulle bli hundra miljoner myggor. Det skulle bli hundra miljoner grodor.
- Grodor?
Ronny ser alldeles skräckslagen ut.
- Jag hatar grodor!
Håkan säger att han ville hämnas för allt elakt som Ronny gjorde i skogen i fredags. Ronny skulle få sig en läxa.
- En läxa? Du skulle ju ge mig hundra miljoner.
- Ja, du fick ju hundra miljoner ... myggbett, säger Håkan och kan inte låta bli att skratta.
- Du sa pengar!
- Nä, jag sa att du skulle få nåt som var värt mer än hundra miljoner. Och om du är snäll så är det värt mer än hundra miljoner kronor.
Ronny blir tyst. Han vet att han har varit dum. Han kliar sig på alla myggbett och säger att han bara vill ha en kompis. Men det är ingen som vill vara kompis med honom.
- Jag vill vara kompis med dig, säger Håkan.
- Vill du?
Ronny ögon hoppar nästan ur skallen på honom av förvåning.
- Ja, men då måste du lära dig en sak först.
- Vadå?
- Om man vill ha en kompis så måste man vaen kompis.
Den läxan lär sig Ronny på en gång. Sedan kommer alla barn på dagis och vill hjälpa till att klia på Ronny myggbett.
- Vet du, säger Ronny till Håkan. Du ljög inte för mig. Du sa att jag skulle få nåt som är värt mer än hundra miljoner och det har jag ju fått. Kompisar!