Cinderella, my darling!
Helger som denna som vart borde få vara längre. Borde vara lag på det, åtminstone några timmar. Har ni också kännt den känslan då ni bara önska att tiden bara stod stilla och att just det ögonblicket du upplever i detta nu va för evigt? Den känslan hade jag i helgen.
I mitten av mars hade vi en bowling-turnering med gubbarna på jobbet där de som lyckades skrapa ihop flest poäng skulle få visa vad dem gick för i en hyffsat stor turnering i Stockholm. De åtta bästa från den första turneringen blev direktkvalificerade till Stockholm och därmed en helt grym helg! Jag lyckades få ihop så många poäng att det räckte för att få följa med bussen till våran kära huvudstad.
Lördag morgon, eller borde jag säga fredag natt? Välja själva. Vi skulle iallafall samlas utanför Partillebo-hallen 04.45 för att vid fem tiden kunna börja vårat äventyr. På fredagskvällen var kläderna, parfymen och tandborsten nerpackade för att jag skulle slippa packa på lördagen vilket i sin tur resulterade i att jag kunde sova längre. Så blev det också, kanske lite för länge. Lille Timmy vaknade nämligen inte av väckarklockan som det vart tänkt från första början.
Jag vaknade av att min Allen ringde till mobilen och frågade vart jag var. Då var klockan 04.51. Det vill säga sex minuter efter samlingstiden - tre mil där ifrån! Tror ni jag fick panik då? Svar ja. Det var bara att slänga på sig mysbyxorna och första bästa tjocktröjan jag hitta. När jag gick på bussen var klockan åtta minuter över fem vilket var ganska bra gjort faktiskt (även om det är klantigt att bara försova sig :D ).
However, med sprängfyllda ögon och ett hjärta som slog i hundratrettio så var man med i matchen igen. Trots den dåliga starten på resan och all stress så visade det sig vara värt det - no doubt!
På bussen vart det ca. 30 personer där alla hade samma mål - att få åka hem som bowlingmästare! Bussresan var på sex timmar och redan innan gick det rykten om att det kommer att kläckas en o annan öl på bussresan upp. Men vi säger såhär: Det var väl det minsta man kunde säga. Även om jag inte drack så mycket själv (för att jag gick in för att vinna bowlingen) så gjorde dem andra ett hyffsat bra jobb. Öl efter öl hävdes i och alla blev allt mer onyktra.
Väl inne i bowlinghallen letade jag efter ett par bowlingskor med storlek 43 och slängde iväg mitt första kast mot bucklan! Och vad blir det om inte en STRIKE! Med självförtroende på topp var det dags för andra kastet och det gick ju inte lika bra direkt, haha. Sakta men säkert sjönk självförtroendet och bucklan gled bara längre och längre ifrån mig. Man skulle tydligen spela hela sex (!) serier och jag är ju inte känd för att kunna fokusera mig och konsentrera mig under en så lång period. Poängen bara dalade ju längre vi hade spelat och mot slutet av matchen så sa jag till mig själv att jag aldrig mer ska sätta min fot i en bowlinghall igen, haha!. Jag vann ingenting, trots höga förhoppningar och mål, gick jag ifrån bowlinghallen med världens suraste min. Det skall dessutom tilläggas att jag var hungrig.
Som tur var så hade man en till sak att se fram emot på resan, Cinderella-kryssningen som skulle ta oss över till Åland. När vi kom ombord och vi hittat våran hytt var det dags för mat på en av de finare restaurangerna ombord. Fläskfilé med en pytteliten klick stekt potatis satt som handen i handsken, även ifall man nu inte blev mätt. Vi lyckades få fönsterplats under middagen och man kunde se hur grymt fint det var när båten gled genom Stockholms skärgård.
Efter besöket på restaurangen så sprang vi till tax-free:n för att kunna köpa vår efterlängtade sprit. Det fick bli en Absolut Pear för mig för att den såg så fruktansvärt gooo ut, men även oxå för att jag fick en rekomendation att den är helt galet god att blanda med Sprite. Så vi testade. Och jävlar vad fint den satt. Faktum är att den var så god att det blev hela tolv groggar på förfesten.
Hmmm... Hur skulle detta sluta?
När vi alla var reda var det dags att slänga på sig dojjorna och gå ner till krogen. Allt var så himla bra, för det var som ett litet samhälle där du bara kan gå runt och leva gött! Det var väl egentligen därför jag tyckte om det så mycket. Friheten att ha allt så nära till hands.
Ville man ha mer sprit så fanns ju tax-free:n, ville man ha mat så fanns det restauranger som sålde sallader och baguetter, ville man ta en dusch så vart det bara att gå till sin hytt och ville du bara se ut över havet så vart det så enkelt att bara gå upp på deck och göra det. En skön känsla, helt klart.
Det slutade med att en av oss hamnade i fyllecell efter att ha pissat i hissen medans den åkte och när den stannade för att folk skulle gå på så visade de sig att en vakt skulle på hissen. Det visade sig inte vara alltför populärt. HAHA, då ska det också tilläggas att det är heltäckningsmattor överallt på Cinderella-båtarna. :D.
Trots det var allt vart klockrent och jag ska verkligen göra det igen, typ hundra gånger.
Så, cya on Cinderella!